Dyrka, Geisha & Tray

Nu var det ett tag sen jag skrev här och det har hänt en massa. Men som vanligt så tror man att man ska komma ihåg allt, men så är inte fallet jag glömmer kan det vara åldern???. Tänker i alla fall skriva nu medan huvudet hänger med. Vi har varit iväg på årets Swedboxsläger jag och min lilla vag, Vi var några stycken som redan på torsdagen slöt samman i Mullsjö. Mycket tjöt blev det efter en lång vinter utan träffar och inte bara tjöt utan intressant tjöt... På fredagen var vi som vanligt i farten tidigt ut i spårskogen:)) Vi var ett litet men tappert gäng som spårade pratade och drack kaffe fram till eftermiddagen. När vi kom tillbaka satt ölen som en smäck och resten av allt folk hade börjat droppa in, så kul att se alla igen, och det fanns en hel del nya ansikten som skulle bli spännande att lära känna. En god middag serverades och som vanligt var stämningen på topp. Harry delade in oss i grupper sen var det hopp och lek till sena kvällen.

Lördag och ny instruktör Jenny Fick, alla lite nervösa för vad som komma skulle. Men det tog nog bara två minuter så hade Jenny löst upp den knuten. En rolig, duktig och engagerad instruktör fick vi och efter en hel dag med spår och uppletande var vi fullproppade i huvudet med ny tankar.

Söndag och det innebar tävling för mig och Ingrid. Så lördagskvällen blev en tidig kväll utan alkohol för min del. Med alla tips från Jenny for jag glatt iväg till tävlingen. Först ut i spåren, Och hela tiden hörde jag Jenny bakom mig hjälp hunden. Så efter påsläpp var jag lugn och kollade nog när domarna försvann. Där stannade jag min hund la ner henne fick en godis och jag talade om för henne hur bra hon var, så jag nu spårar vi, och bang där kom första pinnen:) sen var det bar till att tuta och köra. 10-10 på spåret. Nu var det bara till att köra på och vi var laddade till tusen.

Vad händer då, jo Maria hittar inte tillbaka till klubben börjar bli stressad och kör fel en massa gånger klockan går. Sista gången jag ska vända backar jag rakt ner i ett dike och där satt jag. Fan ingen telefon och var enda bil som kom, körde antingen förbi oss eller så hade dom inte tid att hjälpa till. Så jag började gå till klubben arg som ett bi. Väl framme hade dom väntat på mig och drog inte igång lydnaden fören jag kom.

Men med allt negativt som hänt kunde inte Geisha släppa att jag varit så arg och stressad även om jag gjorde allt som stod i min makt för att försöka få henne till att fatta, att det inte var henne jag var så frustrerad över. Hon gick ut på plan och gjorde det jag bad henne om men i alla moment utan linförighet sa hon jag håller mig en bit i från den där kärringen för hon är inte att lita på just nu. Min lilla snutta, men hur som så lyckades vi samla ihop oss till platsen och hon låg så fint tackvarde Jennys tips. Sen avslutade vi det hela med budföring som Geisha älskar och med tanke på allt så är jag nöjd med våran tävling.